Konsumtionen av vård ökar i takt med en åldrande befolkning och krav ställs på att öka effektiviteten. Ett treårigt projekt vid Högskolan i Borås strävar nu efter att göra vården mer jämlik och träffsäker, genom att utveckla artificiell intelligens som stöd i akutvården.
Genom att mata in patientdata, som exempelvis blodtryck och puls, i ett program med artificiell intelligens (AI) skapas en helt objektiv bedömning av vilken behandling personen behöver. Den används sedan för att öka precisionen när vårdpersonalen ska fatta ett beslut. Det är den teknologin som projektet ”Artificiell Intelligens: för en jämlik vård” ska utveckla, i första hand för ambulanspatienter och hjärtsviktspatienter.
– Den artificiella intelligensen ska kunna göra en diagnos och bedöma chansen för överlevnad, för att hjälpa att prioritera vilken vård som patienterna ska få, förklarar Anders Jonsson, projektledare och biträdande professor vid centrumbildningen PreHospen på Högskolan i Borås.
Det är ett projekt som involverar norska och svenska högskolor och universitet, bland annat Chalmers tekniska högskola. Dessutom deltar flera sjukhus och medicinsktekniska företag.
– Målet att ta fram en prototyp som vi kommer att testa i högskolans kliniska träningscentrum, alltså i en simuleringsmiljö. Där kommer AI:n utvecklas utan att det påverkar några faktiska patienter, säger Anders Jonsson.
Fördelen med AI i jämförelse med ett simplare dataprogram är att den utvecklar sin intelligens för varje gång den används och att bedömningen kommer att bli mer exakt över tid.
– Besluten som tas för vi i sin tur tillbaka in i programmet, med information om resultaten. Hjälpte besluten patienterna, eller blev de sjukare? Precis som en människa lär sig artificiell intelligens av mer erfarenhet, förklarar Anders Jonsson.
I detta uppkommer också frågan om i hur stor utsträckning AI går att lita på och därför ska den fungera just som ett beslutsstöd, där läkaren har det slutgiltiga ansvaret.
– Det finns flera etiska dimensioner som vi kommer att ta ställning till i projektet och vi måste fundera över vilka variabler som ska matas in i systemets bedömning.
Samtidigt ger användningen av AI möjlighet till en helt neutral bedömning, utan diskriminering på grund av patientens etnicitet, sexuell läggning eller könuttryck, med enbart hänsyn till patentens behov av vård.
– Vi vet inte än vilka resultat vi kommer att kunna få ut, men det är en sannolik förhoppning att detta i slutändan kommer att rädda fler liv, säger Anders Jonsson.
Fakta
Högskolan i Borås är tillsammans med norska Høgskolen i Østfold projektägare. Projektet ska pågå i tre år och finansieras genom ERUF (Europeiska regionala utvecklinsfonden) och samarbetsprogrammet Interreg Sverige-Norge med drygt 20 miljoner kronor.
PreHospen är centrumbildning vid Högskolan i Borås och en av landets ledande prehospitala forskningscentrum. Under PreHospen bedrivs forskning inom prehospital vård där vårdvetenskap, medicin, medicinsk teknik och informatik ingår.